Det finns inget autentiskt porträtt av Vilhelm; de samtida avbildningarna av honom på Bayeuxtapeten* och på hans sigill och mynt är enkla framställningar enbart skapade för att visa hans maktställning. Bilder hämtade från Wikipedia.

Vilhelm Erövraren 1028 - 1087

Vilhelm I, född omkring 1028 i Château de Falaise, död 9 september 1087 i klostret St Gervase i Rouen, främst känd som Vilhelm Erövraren (William the Conqueror) och på Engelska även William the Bastard. Han var den första Normandiska kungen av England och regerade från 1066 till sin död 1087. Han härstammade från Vikingar och var hertig av Normandie sedan 1035 som Vilhelm II. Hans grepp om herraväldet i Normandie var stabilt runt 1060 och han inledde därefter den Normandiska erövringen av England 1066.

Bayeauxtapeten* från 1076. Bilderna är detaljer från den 70 meter långa broderade linneväven. Från Wikipedia.

Vilhelm var son till den ogifte Robert I av Normandie och hans frilla Herleva. Att han var oäkting och mycket ung, när han efterträdde fadern, gjorde det till en början svårt för honom att regera. Den Normandiska aristokratin förde en hård inbördes kamp dels för att få kontroll över den unge Vilhelm, dels för att skjuta fram sina egna maktpositioner. Vilhelm lyckades 1047 kväsa ett uppror och inledde därmed en konsolidering av sitt hertigdöme, något som inte fullbordades förrän omkring 1060. Genom äktenskapet med Matilda av Flandern på 1050-talet fick han en värdefull allians med grevskapet Flandern. Han utsåg sina anhängare till biskopar och abbotar inom den Normandiska kyrkan och kunde därmed stärka sin makt och 1062 tog han även kontrollen över Maine, söder om Normandie.

Under 1050-talet och tidigt 1060-tal blev Vilhelm en utmanare i kampen om den Engelska kronan som då innehades av Edvard Bekännaren, släkting till Vilhelm och utan direkta arvingar. Den mäktiga earlen Harald Godwinson utsågs till efterträdare vid Edvard Bekännarens dödsbädd i januari 1066. Vilhelm menade att Edvard tidigare hade lovat honom kungatiteln och att Harald hade svurit att stödja Vilhelm i detta. Han samlade en stor flotta och invaderade England i september 1066. Harald dödades under slaget vid Hastings den 14 oktober 1066. Efter ytterligare stridigheter kröntes Vilhelm till kung i London på juldagen 1066. Han tillsatte år 1067 personer som kunde styra England i hans ställe och återvände sedan till Normandie. Flera uppror utbröt under åren efter erövringen, men alla slogs ner och 1075 hade han säkrat sin position i England och kunde tillbringa större delen av sin regeringstid på kontinenten.

Vilhelms sista år utmärktes av svårigheter med hans besittningar på kontinenten, stridigheter med den äldste sonen och hotet från Danernas invasioner av England. Han lät 1086 sammanställa Domesday Book, en kartläggning över alla jordägare i England och deras ägor. Han avled i september 1087 under ett fälttåg i norra Frankrike och begravdes i Caen. Hans regeringstid kännetecknades av ett omfattande borgbygge, etableringen av en ny Normandisk adel i England och en förändring av prästerskapets sammansättning. Han försökte inte foga samman sina olika domäner till ett enat rike utan valde att styra varje del som skilda feodala besittningar. Efter Vilhelms död delades hans områden upp; äldsta sonen Robert fick Normandie och den näst äldste Vilhelm II fick England.

Vilhelm möter Påvens sändebud

I Winchester 1070 träffade Vilhelm tre sändbud från Påven, John Minutus, Peter och Ermenfrid av Sion. De hade blivit ditsända av Påve Alexander. Det var de som hade ceremoniellt krönt Vilhelm under påsken.

Historikern David Bates betraktar denna kröning som Påvens godkännande av Vilhelms erövring. Sändebuden och Kung Vilhelm I höll sedan flera kyrkliga rådslag i syfte att reformera och omorganisera den Engelska kyrkan. Stigand och hans bror Æthelmær, biskop av Elmham, förlorade sina biskopsäten. Vissa infödda abbotar förlorade också sina poster. Lanfranc utnämndes till ny ärkebiskop av Canterbury och Thomas av Bayeux blev ny ärkebiskop av York.ember 1069. Vilhelms halvbror Odo hade kanske hoppats på att få bli ärkebiskop av Canterbury, men Vilhelm ville troligtvis inte ge så mycket makt till en familjemedlem. En annan anledning kan ha varit påtryckningar från Påven som gärna såg att Lanfranc skulle utnämnas. Normandiska präster ersatte de avsatta biskoparna och abbotarna och till slut fanns det bara två infödda biskopar kvar. Samma år, 1070, grundade Vilhelm klostret Battle Abbey, där slaget vid Hastings hade ägt rum, delvis som botgörelse för dödandet under slaget och delvis som ett minnesmärke över de döda

Vilhelms erövring av England innebar djupgående förändringar för kyrkan, adeln, kulturen och språket, något som bestått ända in i modern tid. Bandet med Frankrike blev starkare och varade under hela medeltiden. De tidigare så starka bandet mellan England och Skandinavien bröts. Vilhelm blandade element från Engelska och Normandiska system och skapade ett styrelseskick som låg till grunden för det senare medeltida kungariket. Hur betydande förändringarna var debatteras bland historiker där somliga, såsom historikern Richard Southern, menar att det var den mest betydande förändringen i den europeiska historien mellan Romarrikets fall och 1900-talet. Andra, såsom historikerna H.G. Richardson och G.O. Sayles, menar att de förändringar som erövringen ledde till inte var fullt så radikala som Southern menar att de var. Historikern Eleanor Searle till exempel beskriver Vilhelms erövring som; en plan som bara en Skandinavisk härskare skulle ha tänkt på.

Vilhelms styre orsakade historisk oenighet redan före hans död. Vilhelm av Poitiers hyllade Vilhelms styre, men Anglo-Saxon Chronicle fördömer honom i hårda ordalag i sin minnesruna. Många politiker och ledare har använt hans regeringstid för att illustrera politiska händelse i sin samtid. Under Elisabet I av England ansåg ärkebiskop Matthew Parker att erövringen hade korrumperat den rena Engelska kyrkan, som Parker försökte återställa. Under 1600- och 1700-talet menade vissa historiker och jurister att Vilhelm hade lagt ett Normandiskt ok på de infödda Anglosaxarna. Vissa historiker menar att Vilhelm var en av skaparna av Englands storhet medan andra menar att hans erövring var en av de största förlusterna i den Engelska historien. Vissa ser Vilhelm som en fiende mot den Engelska konstitutionen, medan andra ser honom som dess skapare.

*Bayeuxtapeten

Bayeuxtapeten är en berömd medeltida textil som skildrar Normandernas erövring av England år 1066. Den är unik i sitt slag, inte bara som konstverk, utan även som ett historiskt monument. Tapeten redogör inte bara för en historisk händelse, utan ger även en ovärderlig inblick i den medeltida människans liv och vardag. Tapeten har även väckt stort intresse hos experter och forskare inom textil, arkitektur, arkeologer och även astronomer som här får bekräftat att 1066 var ett år då Halleys komet rundade solen.

Tapeten, som sannolikt utfördes omkring 1076, omtalas för första gången 1476 i ett inventarium över föremålen i katedralen i Bayeux, där den tidigare hade varit upphängd tillfälligtvis. 73 historiska händelser beskrivs på en broderad linneremsa som är 70 meter lång och ungefär en halv meter hög. Eftersom tapeten saknar avslutande bård är det inte helt otroligt att den ursprungligen har varit ännu längre.

Bayeuxtapeten är egentligen inte en vävd tapet utan ett linnestycke broderad med garn i olika färger. Broderiet är utfört med endast två sömsätt, stjälksöm och dubbel läggsöm. Läggsömen som i Frankrike kallas för bayeuxsöm användes till att fylla ut motiven. Den framställer en serie scener med händelser ur Harolds av Englands liv och Normandernas erövring av England. Den historiska framställningen ackompanjeras av texter på latin och en dekorativ bård med fabelmotiv eller scener ur vardagen.

Bayeuxtapeten beställdes troligen av biskopen Odo av Bayeux, Vilhelm Erövrarens halvbror och skänktes till katedralen i Bayeux. Katedralen uppfördes av Odo och invigdes 1077. Det är osäkert om den har Normandisk eller Saxisk form. Vid högtidliga tillfällen användes den till att pryda kyrkans skepp. Tapeten var tillräckligt lång för att omsluta skeppets inre sidor. Tapeten har varit utsatt för många faror, dels från eldsvådor, dels från bildstormande Calvinister och sedan utsatt under revolutionskrigen. Den har dock bevarats märkligt väl. En helt ogrundad tradition kopplar samman Vilhelms drottning Matilda av Flandern med tapeten.

Broderiet innehåller i sina bilder ett försvar för Vilhelm Erövrarens anspråk på England och en teckning av vad som hände vid erövringen. Den första handlingen föreställer Edvard Bekännaren på tronen. Harald Godwinson står inför honom i begrepp att avresa till Normandie för att meddela Vilhelm underrättelsen om att denne blivit utsedd till Edvards efterträdare. De följande handlingarna återger Haralds äventyr på färden till Normandie, hans besök hos Vilhelm och hans återkomst till England. Därefter följer framställningar av Edvards sjukdom och begravning, Haralds kröning och de onda förebuden om hans öde. Rustningarna till erövringståget, Vilhelms landstigning på Englands kust, slaget vid Hastings med dess förberedelser är så noga och omständligt framställda att teckningen med stor sannolikhet måste antas vara ett ögonvittnes. Broderiet slutar med Engelsmännens flykt efter drabbningen. Tapetens bård avbildar lejon, fåglar, kameler, minotaurer, drakar, sfinxer, några fabler av Aisopos och Faidros, teckningar av lantbruk och jakt med mera.